Boda den 20.2. 1897

Min son min dyra son!

Jesus Kristus i går i dag och desslikes i ewighet.

En tillflyckt är urtidens Gud och nedåt sträcka sig Hans ewiga armar!

I går qväll mottog jag ett bref från Serena som alldeles nedgjorde mig med häpnad och bestörtning. Ack kära mitt barn! Hade Gud en så bitter bitter kalk ifylld tillredd åt dig i Indien som du så straxt wid framkomsten fick börja tömma. O huru underliga äro Herrans wägar. Vi begripa intet.

Med det ömmaste och djupaste deltagande beklagar jag din stora bittra sorg. Ack, förlusten af en så genomgod Make kan ej nog beklagas och begråtas och kan af intet på jorden ärsättas. Ack min dyra innerligt älskade sonhustru, så hennes stilla milda kärleksfulla gestalt står för mina ögon och minne. Huru många trösteord gaf hon mig icke då jag war ledsen. O så bittert det känns i hjertat att hennes ljufliga milda stämma har tystnat för alltid. Ack min son hur är det med dig? Jag är så orolig. Endast i Guds kraft kan du genomgå detta hårda slag. Att bjuda till att säga dig något tröstens ord: Kan jag ej. Du wet så wäl sjelf hwar tröstekällan är. Jag ropar ur djupet af mitt hjerta till Gud att han gifwer dig kraft att gå till källan och emottaga det lefwande watten som der flödar öfwer och som kan utsläcka lågorna i den heta bedröfwelseugnen som den käre himmelske Fadren behagat att luttra sitt kära barn uti.

Hwad jag gör wet du icke nu. Härefter skall du det få weta, säger Han sjelf.

Ack om wi kunde wara nöjda och undergifna hans wilja. Men huru milt är det med oss i detta stycke då bedröfwelse på färde är. Han wet hwartill detta skall tjäna, sjunger wi i sången. Ack kära älskade Carl så jag tänker på dig och ser dig hwar du står på din dyra makes graf fällande de bittraste tårar.

Serena säger att du är så klen. (Och det är ej underligt.) Ack måtte du få lefwa och snart bli frisk och stark och kunna werka Herrans werk som Han har sänt dig till och måtte dina små Moderlösa gossar få behålla sin så innerligt älskande Fader och med glädje få återse honom då Gud så will.

Jag will ej begära att du skall skrifwa något till mig förr du får krafter, men så lugnande det blir för mitt bedröfwade hjerta att få några underrättelser från dig. Jag är så orolig.

Ack hwilket skede i lifwet din gamla Moder får wara med om. Tänk på mindre än 3 månader har 2 af mina kära sonhustrur gådt hädan i sina ungdomsår och jag gamla stackare är ännu qwar i bedröfwelsens land. Det är dock lungnande att weta att det är blott ett litet stycke qwar af min Törnebeströdda stig. Gode Jesus tag mig då Du will. Jag är Gudilof frisk och Gud ser att jag behöfs här.

Den aldra hjertewarmaste hälsning från din älskande Moder Anna.

Sedan jag skref det föregående så kom ditt brefkort fram. Tack hjertligen derföre. Det upplyftade mit sjunkna mod litet att jag fick se det du sjelf skrifwit och med detsamma stod det dyrbara löftesordet så klart för min trosblick; som din dag är skall också din kraft wara… Ack så jag i hela mitt lif fått erfara den dyra sanning som är devis, så får också du mitt dyra barn mer och mer ärfara det. Ära ware Gud.

Min adr är Boda Örsjö.

Din medsörjande Moder

---