Carlslund den 30 augusti 1901!
Mina
dyra älskade Barn!
Fröjdens
Herranom alltid!
Tack så hjertligen mina älskade för det kära efterlängtade brefwet och för den dyra Nyhet som Du Hedda lilla meddelade
mig. Jag är så glad deråt, och med eder fröjdar jag mig
i hoppet, och jag måste säga att det ej warit utan att jag länge wäntat derpå, ty jag är wiss derom att Gud med den skatten som Han af Nåd och kärlek har
i beredskap att gifwa eder skall förmildra edert
bekymmer om edra kära Gossar som är här hemma. Han den så kärleksrike har
kanske sett att detta bekymmer har tryckt hårdare än det warit
till nytta eller nödigt till och med.
Nu kommer jag med den glada underrättelsen att edra kära och mina Gossar Harald och Hjalmar warit hemma hos mig. Ack så det fröjdar mitt hjerta, att få se och omfamna de älskade barnen och få trycka dem till mitt hjerta som jag så länge längtat efter. De är båda twå så genomrara och duktiga och så älskliga i hela sitt sätt. Lille Hjalmar war så fet och rödblommig och lika stilla mild och älsklig som han war som liten. Och store Harald ej mindre älsklig och så kärleksfull i sitt sätt. Hjalmar war litet mera blyg, och det war ej underligt. Han mindes ej att han sett Farmor förr. Jag kan ej beskrifwa min glädje, men jag wet att det sagda fröjdar edra hjertan storligen.
Så nu skall wi käraste Carl och Hedda hädanefter ej mera tänka på några swårigheter som warit utan bedja innerligt till Gud att wi må glömma allt och att kärleken må blifwa den rådande till Gossarnas wårdarinna, och lika warmt bära henne på bönernas armar till Gud i sällskap med sina kära skygdslingar. Waren så innerligt lugna och glada, ty gossarna wisade att de har en god wård på alla sätt. Jag säger ännu en gång waren lyckliga och glada och gif Gud äran, och glädjen eder i hoppet åt den dyra wäntade Julklappen. Och du kära Hedda lilla Frukta ej det kommande som för dig ligger, ty Guds hjelp och kärlek är outtömlig och att han hör wår bön det får wi dageligen ärfara. Prisad ware Hans Namn. Många kärleksfulla hjertan här uppsänder warma böner till Gud för dig.
Nu will jag omtala hur det gick till då gossarna kom till mig i Tisdags. Det blir långrandigt att beskrifwa det, men Ni tycker nog att det är roligt höra hur de bär sig till för att glädja gamla Mor. Det war en stor högtidsdag för mig att blifwa så öfwerraskad aldeles owetande. Serena har warit med Pojkarna till Reij på Lördan, men måste resa till Linköping dagen efter, men då jag ej war der så tog wår kära Larson Frängsäter an dem. Det war hans glädje att få föra dem till mig. Jag war gången till Ruda så de kom ej ens in då de kom. Min Emma war med och hon kom till Ruda och tog rätt på mig. Ni förstår att glädjen stod högt i taket då jag fick taga emot ett så kärt främmande. Jag wet att Ni njuter med mig då jag talar härom. Då kaffet som straxt blef färdigt och mitt kära främmande satte sig till att njuta deraf, så öppnades dörren och 3 stora karlar kommer in aldels owäntadt. (De war från Wingåker) Tänk en ny öfwerraskning. Larsson som är alltid så omtänksam har Telefonerat till Oskar att han skall fara till Carlslund, och han war straxt färdig. Aron och Carl Larsson gjorde sällskap, alla wille så gerna se Gossarna. Jag kan ej uttrycka mig bättre än att glädjen stod högt öfwer taket då så många af minna innerligt kära sätte tillsammans, och det så oförmodligt, men som alltid så räcker ej det som är roligt länge. Wisiten war så kort. De reste kl 5 samma dag åt war sitt håll. För olägenheten att få skjuts kunde ej Pojkarna få stanna längre, och för skolan så måste de skynda hem C Reijmers skulle följa med dem då, och så då jag med mina blickar ej kunde följa mina älskade längre så war jag åter ensam i mitt lilla bo, men det glada minnet glömmer jag ej. Gud wälsigne dem alla för sin kärleksfulla uppoffring för att glädja mig.
Tack så hjertligen för hwarje ord i edra bref, alla andas kärlek. Prisad ware Gud som hulpit eder igenom den swåra tryckande hettiden så att Ni ej blef medtagna deraf. Måtte Ni äfwen blifwa bewarade för regntidens swåra följder. Jag kan säga att wi i sommar har något ej så litet smaka på Indiens hetta. Här har warit en så warm tid sedan midsommarn och ej en enda rägntår här på trakten förn i Tisdags, då kom det ett wälgörande regn. Potatisskörden är det mycket dåligt med och wårsäden blef brådmogen, så det är dåligt med den skörden äfwen. Frukten, den som är, är ej något med, så i år får Ni ej någon härifrån ledsamt nog. Det tycker jag är så ledsamt, men det kanhända att det på andra trakter finns så torde Ni ej bli alldeles utan då sändningen kommer.
Jag sänder dig älskade lilla Hedda ett dussin damhanddukar, håll till godo med det lilla och slit dem med hälsan, det önskar jag hjertligen framför allt. Warm kärlek är instickat i hwar maska och så länge Gud låter mig wara så mjuk i mina fingrar så jag kan sticka så är det mitt roliga arbete då jag stickar åt min älskade dotter i Indien.
Jag är Gud ware lof frisk och rätt kry. Hostan har warit lindrigare i sommar än på många år förut. Det har wäl den starka wärmen gjort sitt till. Jag hade ett wänligt bref från Serena 3 weckor sedan. Hon bad mig så snällt att komma till Linköping då de kom dit. Jag tänkte med alwar derpå. Hanna kommer hem i slutet af september och då skulle hon följa med dit tänkte wi men wår Gud som styr med oss till det bästa han sände Gossarna till mig istället, ty jag mår bäst att wara still. Det har nog ej gådt wäl om jag gifwit mig ut på så lång resa på hästar. Hostan har redan kryat till sig nu sedan det blef kylig luft. Ett långt kärt bref hade jag med samma från Harald och egenhändig hälsning och en puss från lilla Hjalmar. Harald säger att Pappa blifwer så glad om Farmor kommer till Linköping. Serena säger äfwen att det skulle fröjda Carl mycket om Farmor kommer. Det gläder mig så mycket att hon är så wänlig, så jag will ej tänka annat än det är kärlek och will med kärlek omfatta henne. Nämn ej ett ord då till henne om det jag sagt då du skrifwer käraste Carl.
Nu är alla kanter fullskrifna och jag måste derföre sluta för denna gång med de kärleksfullaste hälsningar till eder mina innerligt älskade barn. Gud ware eder nära sent och bitten med sin Nåd och wälsignelse beder eder älskande Moder. Mångtusende kära hälsningar från alla de kära som war samlade hos mig och äfwen från Hanna. Jag hade bref i Tisdags.