Carlslund den 16 januari 1900!
Mina
dyra älskade barn Carl o Hedda!
Frid
i Jesus!
Allt
härintill har Herren hulpit.
Han will och hädanefter hjelpa. Ära ware Hans Namn.
Med detta dyra Nådelöftet och med den hjertewarmaste
lyckönskan till en god fortsättning på det nya påbegynta
året will jag börja ett litet bref
till eder mina älskade. Ack måtte Guds wälsignelse Hälsans dyra Nåd, sann frid och glädje få wara edert sällskap under alla de kommande dagar som Gud
låter eder få upplefwa under det nya seklet. Det är
min innerliga önskan och bön till Gud dageligen för eder
och för alla mina kära.
Tack så hjertligen för de kära brefwen jag före jul med julönskan fick mottaga, och tusen tack mina kära för pängarna jag härom dagen fick. Gud löne eder rikligen och det gör Han förwisso. Han älskar en glad gifware, och huru will Han icke än mera wälsigna eder mina barn för de kärleksgåfwor som Ni ger en gammal Mor, jo förwisso.
Edert sista bref innehöll så mycket glädjande för mitt hjerta så jag kan ej med pännan uttrycka hjertats känslor i tack och lof till Gud för Hans omättligt stora Nåd som oss wederfaren är. Tänk min lilla älskade Carl att du blef wärdig att blifwa en Salomo och få äran att wara ett medel i Herrans Hand att upprepa ett Ebeneser i Hednawerlden, och jag din arma Moder fått den stora Nåden att få sända ut ett af mina 7 barn med det goda Frälsningsbudskapet till wåra medåterlösta i hedendommens mörker. Ack jag usla stoft är för ringa till all barmherighet som Herren gjort och gör dageligen. Ära ware Hans Heliga Namn.
Gud wälsigne hwarje ord som talas i edert lilla tempel. Och Gud wälsigne dig du lilla kära organist. Ack måtte tonerna tränga så djupt ned i allas deras hjertan som höra att hedendommens skorpa brister, så Jesus rättfärdighetens sol får titta ditin med salighet under sina wingar. Ack huru gläder det mitt hjerta att du älskade Hedda lilla spelar och sjunger. För att icke nämna den innerliga hjertefröjd som Carl känner då han med sin lilla gumma får gå i templets gårdar och ni tillsammans får upphöja Guds stora Nåd. Ack älskade Carl bar sorgebägaren djup och bitter som Gud iskänkte åt dig, så har Han nu låtit glädjebägaren flöda öfwer med söttma. Prisad ware Hans Heliga Namn.
Jag måste säga dig min lilla kära Hedda att med hwarje bref jag får från dig så blir du mig mera och mera kär, ty wår egen litenhet inför Gud och wår storhet i Honom alena är så lika - och min stolthet öfwer byggmästaren den föll liksom Din ögonblickligt ned till Nådatronen. Ack Hedda lilla om jag hade dig här så skulle du få känna på huru hårt mina gamla armar skulle trycka dig till mitt Moderliga hjerta, men ack denna min längtan blir nog ej werklighet förn i det himmelska hemmet. Ske Guds wilja. Jag är nöjd och gläder mig i hoppet att hwarje dag förer oss närmare det sälla målet.
Jag är så frisk och kry (utom min hosta den är nog beswärlig) men jag är nöjd och tacksam för densamma ty jag kunde ha det som wore än werre. Jag sitter som i ett litet paradis i mitt lilla hem Carlslund. Gud är så innerligt god mot mig. Dageligen och stundeligen får jag åtnjuta Hans hulda omwårdnad, kära wänner runt omkring också, mina kära barn, alla omhuldar de mig med kärlek och kärleksgåfwor. Julklappar har jag fått af alla mina barn, och af Elsa och Alma Larsson äfwenså, alla omhuldar de mig kärlek. Ja prisad ware Gud. Han skall ha äran för allt och menniskor tack. Det är mitt walspråk.
Jag tänker det är roligt för eder att höra hur jag haft det under den dyra julhögtiden, och det will jag så gerna tala om. Tänk att de älskwärda wännerna wid Walleräng kom och hämtade oss till sig julafton. (Jag säger oss ty Oskars lilla Lisa war hos mig. Hon kom 8 dar före jul och war qwar till i Lördags, i Måndags började hennes skola så hon måste hem.) Wi war der till Torsdagen efter Nyåret, och hade stora godagar. Nyårsdagen war wi till Kyrkan och 2 gånger åkte wi till Bönhuset. Och det war nog godt. Men det är ej endå så som wi fick höra wår älskade kyrkoherde. Ännu wet wi ej om wi får behålla honom. Då de första 6 månaderna war slut blef det åter 6 månader, så om han får wara Präst så får wi ändå ej höra honom från predikstolen förn den 1 juni. Wi är dock mycket glada ty han är med på wåra syföreningar, och nu under böneweckan har det warit bönmöte hwar qwäll i Prästgården. Allt hwad han säger är så wälsignat godt. I kyrkan spelar han orgeln nästan alla söndagar och det hörs genast då han tar i. 20 gonde dagen war det Missions-augusjon wid kyrkan. Då talade kyrkoherden på skolsalen både före och efter. Det war så mycket folk så ej en kunde komma in mer, så nog är det de som wilja höra honom, fast det nog äfwen finnes några som är fientligt sinnade tywerr.
Wår syförening går framåt så det är så glädjande att se Guds dyra wälsignelse i allt. Alla föreningswänner hälsar dig Carl så hjertligt, men beder med samma att du är snäll och talar om, då du skrifwer till mig, hur lilla Balden som wi arbetar för gestaltar sig, om han är frisk och om han är läraktig och om han fått julklappen som de sänt till honom både i fjor och nu. De har ej hört något, och det tycker de är så ledsamt. Nu är wår syförening så uppkommen så de sänder bidrag på flere håll. Jag wet att detta gläder eder och att ni äfwen hjelper oss att tacka Gud. Kära Carl glöm ej att tala om Pojken. De frågar och frågar mig och det är så ledsamt att ej kunna ha något att swara derpå.
Det är nog tid att sluta mitt långrandiga bref, men först will jag sända eder hjertliga hälsningar från alla edra kära. Jag har i dagarna haft bref från dem alla. Jag hoppas att alla må godt äfwen nu. Wid Wingåker fick Oskar och Mina sig en lefwande Nygåfwa af Gud. En liten wälskapad dotter, söt och rar och deras glädje öfwer den lilla och öfwer Guds dyra hjelp är stor. Gud ware tack och lof, allt är godt. Jag hade bref från Hanna i går. Hon är så ledsen och säger att jag tror Bror Carl har glömt att han har en 4de syster. Skrif till henne snart så är du snäll, men säg ej att jag skwallrat.
Nu till slut huru jag i tankarna omfamnar eder båda och trycker eder till mitt hjerta. Gud wälsigne eder och eder Moder Anna.