Chhindwara den 31 juli 1894

 

Lilla kära älskade syster Ena!

 

Mycken frid och hugsvalelse af Herren Jesus!

 

De allra varmaste och innerligaste gratulationer och lyckönskningar på din födelsedag den 20 augusti 94 sända vi lilla moster både stora och små. Roligt vore om detta bref kommer dig tillhanda lagom till den dag hvarom inte så var förvissad att du är särdeles i våra tankar då. Gud välsigne dig till kropp och själ med sin öfverflödande nåd i Kristus Jesus nu och allt framgent.

 

I går hade jag den stora glädjen att läsa ett kärt bref från dig och Rinnandarna som lilla Majan sände mig. Det är våra högtidsstunder då vi få bref från våra kära i hemlandet. Det är roligt att höra att du lilla Ena går ”on” någorlunda jag menar din helsa.

 

Vi hafva det här i Chh. inte haft dett alls roligt den sista veckan. Jag vet ej om du vet om att Thunblad, som nu kom ut i höstas, har bott hos Danielssons sedan Ruthqvist reste hem, emedan han ej kunde reda sig i Amanwara ensam för språkets skull. I Lördags åtta dagar sedan insjuknade Thunblad i diarrhé som öfvergick till dysenteri eller rödsot, han var som vi alla trodde ej svårt angripen af denna sjukdom och doktorn som redan på Söndagen blef kallad trodde ej något vidare derom utan sade att det var helt lindrigt, men det fortsatte i flere dagar och på fredagen blef det en märkbar förändring med honom till det sämre, han fick förfärligt stark feber som gjorde att han yrade och blef sanslös från kl. 3 ef.m. han blef sedan allt sämre och sämre på aftonen och natten och så oredig och vild att flere män hade göra att hålla honom i sängen tills följande lördag morgon då det behagade Herren att kalla honom hem till sig strax före 8. Huru häpna och bestörta vi blefvo häröfver kan jag ej beskrifva. Carl och jag sörja honom mycket, vi voro mycket fästade vid honom eftersom han alltjemt var så vänlig glad och treflig. Jag vi känna det mer än svårt efter honom. Och så besynnerligt det är för oss att han så med ens försvann ur våra lilla krets, han var jemt med öfverallt både bland engelsmännen på platsen såväl som bland de infödde. O så underligt Gud handlar mången gång! Tänk att Tunblad skulle få komma hit ut då hans vistelse blef så kort här. Allt förefaller oss så underligt. Såg du Thunblad något hemma? Hans stackars fästemö då hon får veta om detta ledsamma. Bref går nu med denna post till henne ock. Det var i lördags den 28 juli han dog. Vet du jemt på dagen ett år förut dog Danielssons lille Gustaf i samma hus. Vi tyckte alla att det var så besynnerligt.

 

Vi äro alla Gud ske pris krya någorlunda, dock har man alltid litet känning af regnet och den fuktiga luften. Haralds mage har varit och är något i olag dock hoppas vi att det ej är så farligt han leker och låds som intet, men man måste alltjemt vara så försigtig då något kommer på.

 

Om jag ej missminner mig skref du visst och frågade om vi ville ha frukt till nästa år. Eftersom vi med alvar tänka på att begära att få gå hem nästa år torde det ej vara värdt att du köper någon frukt eller potatismjöl för vår räkning Serena lilla. Carl är besluten att skrifva med nästa post hem till Styrelsen för att begära vår hemresa få se hvad svar vi få, det torde bli nej.

 

Utifall jag ej kommer för sent ville jag bedja dig ej köpa några matvaror ty det är så osäkert att det kommer friskt fram. Nästan alla anjovisburkarna voro skämda som vi fingo i fjor, man kunde ej se till någon redig fisk endast benen som låg i en tjock massa. Vi tycka det är en sådan skada när så mycket besvär och på kostnad är gjort för det, och så det kommer till så liten nytta. Du blir väl ej ledsen Serena lilla för att jag skrifver härom. Sådana der saker är ju ej lätt för eder hemma att veta, om vi ej skrifva derom. Istället sådana saker som kan taga på sig eller i klädesväg det får man en sådan nytta af såsom strumpor för oss lite hvar och särdeles om man skall ut på en så lång resa som ända till Sverige, behöfver man litet i den vägen att hålla sig varm med. Det far för mig att du i ett af dina bref bad mig säga hvad vi önskade eftersom lilla syföreningen har gifvit 25 kr. att fördela mellan Valentins och oss. Och jag har precist glömt af det tills nu. Derför tänkte jag att jag skulle skrifva härom utifall du ej köpt de saker du ämnat. Jag föredrager hellre i år att få något i klädesväg såsom strumpor, helst svarta, eller hvad du tycker sjelf skulle vara passande för resan hem. Är det så att vi får resa hem nästa år får jag så mycket att sy o styra till vår utrustning. Men det är nog ej alls säkert att vi få fara.

 

Så skönt att du får en 6 à 8 veckors ledighet i sommar, jag njuter å dina vägnar deraf. Måtte du krya upp dig dugtigt att du med förnyade krafter kan börja ditt arbete igen. Så roligt att en grafvård är rest på våra föräldrars grafvar. Den var nog dyr men ej alls för dyr. En sak som jag ville bedja dig om Serena lilla, ville du vara så innerligt snäll att köpa mig en liten fin brodérsax som skulle bli för Stina Sahlins räkning och sända ut med nästa julsändning. Det är neml. så att då Stina reste till Mussornie lofvade hon mig att begagna alla hennes saker eller hvad jag ville, jag kom då i skada för en liten fin brodérsax af henne o ville änteligen gifva henne en tillbaka. Var snäll o köp en den bästa du kan få fatt uti jag skall försöka att på något vis göra rätt för mig om ej förr då vi träffas lilla Ena.

 

Måste nu sluta efter posttimman snart är inne. Förlåt mitt genomtråkiga bref i dag. Jag hoppas du har fått mitt sista bref med porträttet af oss alla, var det ej fagert?

 

Helsa så kärt alla alla som helsa oss och komma ihog oss! Först och sist helsas du från oss alla alla genom din egen dig älskande tillgifne syster Kerstin.

 

Kära syster Ena!

Tusende gratulationer och helsningar från din egen bror Carl.