Malmö den 22 Okt 1896

 

Älskade dyra syster Ena!

 

Mycken nåd och frid af Gud vare med Eder alla tre!

 

Då vi i går afton vid 6 tiden anlände till Malmö var Ivarsson och Johansson (kolonisten) oss till möte vid station och förde oss direkt upp till fabrikör Dahls der vi drucko kaffe och mottogo dina 2ne kära bref jemte lilla Haralds med den fina rara lilla presenten från honom. Tack så hjertligt för allt allt. Du är då öfverdådigt snäll i att meddela dig med oss lilla Ena. Gud löne och välsigne dig för alla uppoffringar både emot oss och våra kära små gossar. Huru öfverlyckliga känna vi oss ej då vi gång efter annan få höra att I äro krya och vid gladt mod. Det var innerligt roligt att höra att barnen äro lugna, men du måste vara det ock lilla syster Ena eljest förstår du nog att vi ej heller kunna känna oss glada. Herren hjelper oss förunderligt igenom allt, det är bara nåd af Honom att allt går så bra äfven för oss.

 

Vi känna oss stå i så stor tacksamhetsskuld till dig för all uppoffring, mot barnen och oss, jag känner så väl på mig hvilken öm liten mor du skall vara för dem båda. Ja vet du jag känner mig nu fullkomligt lugn bara jag vet att gossarna och du äro friska och glada.

 

I Göteborg hade vi det utmärkt trefligt o så mycken godhet fingo vi röna af Larssons att det var alldeles för mycket. Förutom det jag fick, fick Carl en penninga gåfva, nämn ej härom till någon, af Larsson, hvilket gjorde att Carl kunde sända hem det han lånade af dig o nu tack kära du för lånet. Larsson låfvade att sända det, sedan vi rest, tillsammans med vårt bref o klädningstyget som du torde vara snäll o förvara tills det skall sys o sändas. Jag fruktar det blef skrynkligt på vägen ty vi knölade nog ihop det.

 

Det var roligt höra att du har hopp om att få kappan såld så får du behålla de pengarna för den öfriga skulden. Måtte du ej behöfva ha för mycket bekymmer nu stackars Ena lilla. Gud välsigne nog det lilla skall du få se. I går sedan vi druckit kaffe hos Dahls gingo vi till missionshuset der alla 3 presterna talade en liten stund hvar, sedan fingo vi följa med en fabrikör Linds hem och hafva legat hos dem i natt, rysligt vänliga missionsvänner. Fabrikören lofvade gifva oss tvål o parfymer från sin egen fabrik utifall vi kunna använda det sade han. Tänk hvad alla äro snälla mot oss så nog är det fördel att vara missionär som Carl sade.

 

Ja vi ha nu ej lång tid att vara i Sverige kl 11 förmiddagen skola vi lemna M. för Köpenhamn. Vi sända nu 20 kr. till. Vill du vara snäll o betala filten med 5 kr., det vi glömde, och behålla 15 till julklappar åt dig o gossarna, du minnes att vi talade om stolar du torde få ett par mindre sådana för 10 och sedan köp dig en liten sak för 5 åt dig sjelf.

 

Helsa till Harald så innerligt tacka honom för hans lilla kära bref o den vackra lilla taflan med sitt ställ som Ivar hade med sig.

 

Och nu Gud vare med o välsigne eder o låter eder få vara krya o friska. Pussa om små gossarna från deras älskande mamma och du lilla syster helsas ock så varmt från oss båda.

 

Ja nu dröjer det nog länge innan vi få höra från eder. Måtte ej Harald springa o förkyla sig.

Din dig älskande tillgifna Kerstin

 

Du förstår att det tär sina tag då vi stå redo att säga fosterjorden farväl, men Herren hjelper igenom allt, tänk flitigt på oss o bönen. Helsa särskildt morbrors allesamman och föröfrigt alla kära vänner som följa oss på vår resa. D.S.

 

Du förstår hvad kärt det var att höra lilla Hjams konsepter tack lilla moster för allt. Och nu farväl. Herren bäre både eder o oss igenom alla faror ända hem till dig.

Din Kerstin

 


 

Malmö den 22 Okt 1896

 

Mina älskade små piltar Harald och Hjalmar

 

Gud vare med eder och välsigne, bevare och beskydde eder!

 

Tack mina kära små gossar för edra bref vi fingo i går och för de muntliga hälsningarna genom Farbror och Tante Iwar och för den lilla rara present I sänden oss! I skolen se att I gören oss mycket glada genom allt detta. Tack tusende gånger för allt och lilla moster Ena måste ha 2 tusen tack, hon som styr om med alltsammans.

 

Veten I i dag har eder pappa icke tid att skrifva något långt bref ty jag har rätt mycket att styra med o kl. 11.15 f.m. går vår båt på hvilken vi skola lämna det kära Sverige, där vi ha våra slägtingar, där vi ha våra små kära söner.

 

Nu ville jag endast sända eder dessa rader som ett sista farväl medan vi äro på svensk jord. Vi skulle så rysligt gerna vilja höra alla 3 edra röster per telefon men veta ej ännu hur det kan gå om vi kunna komma fram till L-g så snart att vi hinna med det innan vår båt går. Vi får väl se hur det går.

 

Farväl ny dyra, kära Harald o Hjalmar. Farväl nu kära moster Ena! Gud vare med oss och eder! Vi äro i hans hand.

Eder älskande pappa Carl.