Chhindwara C.P.
India d 21 Dec. 1896
Mina dyra älskade små gossar Harald och Hjalmar!
Gud välsigne och bevare
eder!!
Nu skall eder far skrifva ett litet bref till eder
igen. Jag undrar mycket om du lilla Harald går och väntar på brefven, som komma från oss och blir mycket glad, då de komma? Och om du sjelf läser
dina bref eller om moster läser dem för dig och om du
förstår allt hvad vi skrifva? Detta skall du skrifva och tala om för oss. Att lilla Hjalmar är för liten
till allt detta det förstår och vet jag.
Nu har ni väl examen i dagarne. Det skall bli så roligt få höra hurudana betyg du fått denna gång. Äfven vänta pappa och mamma att få höra, hur det går för dig att lära dig och komma ihåg din katekes.
I förra veckan var pappa och farbror Danielsson en afton ut till Gangiwara, där Isaak är. Det är omkr. 1 sv. mil härifrån. Du minnes nog den snälla Isaak och hans hustru och deras barn Emma o Marianne o Henry (deras lilla gosse som nu är rätt stor). Vi åkte då på grolle som ännu är hos pappa, ty din pappa har ännu ej fått tag i någon bra häst att köpa. Pappa predikade då därute för de stackars hedningarna och talade om för dem att ”Jesus är vägen, sanningen och lifvet och ingen kommer till Fadren utan genom mig.” Vill du tala o för mig hvad det är för vers i Joh. 14 kap. och sedan kan du ju säga något hur jag skall tala till hedningarna öfver denna vers nästa gång. Säg vill du ej göra det?
Vet ni små gossar att nu är pappa mycket glad, ty lilla mamma är rigtigt kry igen och vi äro ute och åka tillsammans för hvar dag. I dag ha vi varit till bazaren till Josef Ali (Du Harald minnes nog hans bod), ty vi skulle köpa litet och taga med oss upp till Farbror och Tante Franzén och Farbror Ruthqvist i Amarwara. Som vi förut ha skrifvit om så ska vi om Gud vill jula däruppe, som I i Skånstorp. Vi skola fara i morgon bittida och då åka vi på Grolle och ”tomlommen” till Sarna en sv. mil härifrån. Sedan blir vägen så svår att lilla mamma måste åka i en ”gari”, och jag skall rida på grolle. Vi skola då lägga mycket gräs i ”garin” och en bolster och kuddar ofvanpå, så får mamma ligga och åka så bra i den. Tänk om I kunden se henne och oss. Vi komma väl att vara där en vecka eller något mer, och sedan hem och rusta tältet i ordning, ty vi skola sedan fara i kamp = fara ut och bo i tält och predika för folket i byarna. När ni får detta bref, då hålla vi väl på och rusta ut oss för en sådan resa.
Nu hinner ej pappa mer i dag. Jag har ock skrifvit ett bref till Farbror Nordsjö i dag. Farväl mina kära små gossar, äro ni qvar i Hellestad hälsa så rysligt då till alla där. Hälsa ock så mycket till lilla moster Ena. Varen mycket snälla och lydiga mina små gossar! Farväl nu!
Eder älskande far Carl.