Chhindwara den 5 juli 1892
Dyra älskade Mamma och syster Ena!
Herrens nåd, frid och välsignelse hvila öfver eder!
Så det att
det ej må dröja om så länge som vanligt vill jag idag skynda mig att förfärdiga
ett litet bref hem fastän jag ej har stort mer än 1 o ½ timme på mig tills
brefvet måste vara iväg. Vi hafva varit omöjligt tröga sista halfåret med vår
brefskrifning, och jag vågar ej lofva någonting men nog skulle det vara roligt
om vi kunde bättra oss i den vägen, ty det är ju det roligaste man har då man
får underrättelser från de sina. Jag tror ej att jag bekommit något bref från
hemmet sedan jag sist skref, hvadan jag nog längtar efter att få höra litet
igen.
Vi är alla friska och krya, Gud vare tack! Barnen äro särdeles dugtiga nu, lilla Ester synes ej lida alls af att hon nu ej får mammas mjölk. Det blir åtta dagar i morgon sedan jag började vänja af henne och hon har nu nästan glömt af det. Hon äter rätt snällt nästan af allting som vi äta. Hon börjar vara så försigkommen nu samt språkar rätt mycket, men kan ännu ej gå annat än då hon håller sig. Det var rätt komiskt åt det lilla kräket, nu till slut då hon ville ha mjölk af mig så bad hon mig om det för hvarje gång, hon sade: "mamma du du". Mjölk heter "dudh" på hindi. Ännu, en å två gånger om dagen, beder hon mig om "du du", men hon gråter ej efter den som hon gjorde de första dagarna. Jag önskar så mycket att ni kunde se det lilla kräket, hon är liten ännu som en docka, men så snällt och älskligt litet barn, gråter sällan eller aldrig, hon är så smeksam och rar. Så fort Carl eller jag tager henne så kysser hon oss så reelt och klappar oss med båda sina små händer. Och Harald som är mera för att gråta (han gråter mycket snart och för allting) så fort Ester får de honom gråta vill hon till honom, och då slår hon sina små armar om hans hals och kysser honom gång på gång, hon tyckes då ha sådant medlidande med honom. Harald är ock mycket förtjust i lilla Ester men han är för hårdhändt vid henne ibland så att det blir gråt af. Harald börjar vara så stor och gammal nu, att vi önskade mycket att vi hade honom hemma i Sverige, ty barnen härute lära sig så snart här bland hedningarna det de ej borde, så det är rätt bekymmersamt att ha dem länge i detta land. Men att skiljas vid de små kära kräken är lättare sagdt än gjort. Men Gud skall nog sörja för både det ena och det andra, om vi blott öfverlemnar allt i Hans hand.
Både Harald och Ester äro i dag bjudna till den förnämsta här på platsen neml. Bara Sahibs, de hafva en liten flicka litet äldre än Ester som de skola leka med. Bara Sahibs namn är Fox Strangways de hafva ock en liten gosse som är en månad äldre än Harald, men han är i England. Tvenne gånger i veckan är ock jag bjuden till Bara Sahibs tillika med alla de öfriga familjerna här på stationen. Hvarje lördag äro vi der på arbetsförening. Mrs Fox Strangways arbetar för fattiga moderlösa barn i London o hon släpper till alla materialier. Tänk att man i detta hednaland arbetar för fattiga derhemma, det är ju mycket egendomligt. Äfven hvarje onsdags afton äro vi ditbjudna men ej för att arbeta. Mrs Fox Strangways är en mycket snäll menniska, hon har gifvit mig grönsaker en å två gånger i veckan ända sedan jag kom hit, samt några små klädningar åt lilla Ester. Hon är mycket ung ser ut som en flicka, men så huslig och rar förefaller hon då detta är mycket ovant med engelskorna. Hon talar nästan hvarje gång om sitt hushåll och huru hon styr och ställer. Hon vill så gerna lära sig baka groft bröd af mig. Jag håller just på att baka i dag och om brödet blir bra skall jag sända henne ett bröd. Det är så svårt med jäst härute, ibland får man det ej att jäsa alls. Maria och jag koka jäst af humle, men det är väl ej nog kraftigt kan jag förstå. Men då vi ibland få det att jäsa bra äro vi alldeles förtjusta i vårt bröd det liknar det hembakta i Sverige. Mrs Danielsson är den mest opraktiska qvinna jag har sett. Danielsson sjelf sköter sjelf med hushållet och föröfrigt öfverlemnas allt i de här kyfaktiga menniskornas händer. Det är ledsamt att se det. Mrs Ruthqvist deremot är mera huslig och qvinlig, mycket älskligt väsende på henne. Mrs D. Är ock mycket snäll på många vis. Jag hinner nu ej mera ty jag måste gå och bada och kläda barnen. Vi allesammans bada varma bad för hvarenda dag, något som är alldeles nödvändigt i detta land, ty man svettas så mycket.
Helsa så kärt de gifta systrarna då I skrifven och först o sist helsas lilla mamma och Ena från Eder alltid älskande tillgifna Kerstin. Mottagen äfven de varmaste helsningar från min älskade Carl och små kära småttingar. Carl får ej tid att skrifva i dag ty han har två andra bref att skrifva.
Förlåt slarfvet i brådskan jag vet ej huru många gånger jag fått springa ifrån i dag. Lilla mamma vet nog hur det är då man har småttingar samt hushåll att se till.
Gud vare allas vårt beskärm önskar eder älskande Kerstin