Chhindwara C.P. India d 5 Jan 1897

 

Mina kära små gossar Harald och Hjalmar!

 

Gud välsigne eder båda mycket under detta nya år!

 

Det är nu första gången jag skrifver till eder på detta nya år, 1897, och då vill jag först af allt tillönska eder ett godt nytt år!! Då I fån detta bref, så är ju så nära en hel månad gången af 97, och min nyårshelsning kommer sålunda mycket sent, men I ursäkten mig nog derför. Gud välsigne eder båda två mina kära små gossar! Mån i tillväxa i visdom ålder och nåd för Gud och menniskor! Mån I båda tillväxa i att vara lydiga och snälla mot lilla moster Ena och Alma och alla, så att de må få orsak att icke allenast icke alls klaga på eder utan äfven berömma eder båda. Det önskar och beder er mamma och pappa.

 

Vi äro nu som I sen åter hemma i Chhindwara. Innan vi lemnade Amarwara, der vi mådde mycket bra, och hade mycket roligt, fingo vi mottaga edert bref af den 6 Dec. där du skrifvit 2 sidor och lilla darlingen Hjam kluddrat på den 3dje sidan och Alma skrifvit på den 4de och sedan lilla mosters bref på 6 sidor. Allt glada underrättelser. Tusen tack allesammans för allt. I kunnen ej tro hur I fröjden oss. Vi nästan hoppa upp i taket, då edra bref komma, och huru glada vi äro sedan då vi få höra, att allt står väl till med eder. Gud välsigne eder alla och oss. Den andra januari lemnade vi Amarwara. Farbror Franzén följde med oss en 8 engls. mil och sedan åkte vi undan tills Sarna (6 engls mil fr. Chh.), lilla mamma åkte i en gari och pappa red på grolle, där vi voro kl. 3 på eft.m. Sedan satte Sedan satte Ramdin grolle för tomtömen och så åkte vi hem på 3 qvarts timme. Det var nog roligt att komma hem, men vi sakna eder små gossar mer, då vi äro hemma, än då vi äro borta.

 

Alla voro så glada då vi kommo hem. Tante Stina var nog ledsen öfver tante Anna Sahlin, som dött och äfven en annan sorglig nyhet mötte oss, då vi kommo hem, den neml. att Tante Lena Rinsaa hade dött i mellandagarna hos sin bror och svägerska i Kondar i Betul. Det var äfven mycket ledsamt att höra. Du Harald minnes kanske Tante Lena, det var hon som var hos oss då lilla Hjam föddes. Hon har, den snälla tante, längtat mycket på sista tiden att få gå hem till Jesus, och nu har hon fått göra det. Äfven har hon nu fått träffa edra små systrar Maria och Ester – hon var hos oss äfven då de föddes. Frid öfver hennes minne!

 

Nu har ej pappa tid att skrifva mer denna gång. I morgon vänta vi den europeiska posten. Mamma och pappa må godt och helsa eder så mycket med tusen kyssar. Eder pappa Carl.

 

Mamma har skrifvit i mosters bref om de inneliggande fjädrar som den snälla farbror Ruthqvist sänder dig. Du skrifver nog ett litet vackert bref någon gång och tackar honom derför. Alla helsa dig så mycket. Ramdin säger att jag måste helsa dig alla gånger jag skrifver.

 

Din far Carl.