Spiksmeden Per Grafström 1792 – 1861

 

Per Matsson föddes den 15 november 1792 i byn Hån i Dalarna, som tredje barnet till bruksarbetaren Mats Nilsson och hans hustru Katarina Nilsdotter. Byn ligger i Säfsnäs församling vid sjön Hån ca 6 km norr om Fredriksberg, och hade då bebotts av familjen i flera generationer, åtminstone sedan mitten av 1600-talet då Pers farfars farfars far; Hans Nilsson var mantalsskriven där.

 

Pers far försörjde familjen som bruksarbetare vid Fredriksbergs bruk, men när Per var nio år avled fadern i en okänd sjukdom, 37 år gammal. Modern, spiksmedsdottern Katarina Nilsdotter Warg, gifte om sig året därpå, och fem år senare, när Per var 14 år, flyttade hon med den övriga familjen till Ångermanland. Av okänd anledning valde Per att stanna kvar i Hån, endast 14 år gammal. Han följde faderns fotspår och började arbeta vid bruket. Vid 19 års ålder, år 1812 var han spiksmedsdräng och flyttade från Hån till Morgården i grannförsamlingen Norrbärke, där kallar han sig för första gången för Grafström. (Varifrån han fick namnet har inte gått att få klarhet i, men en annan smed i Säfsnäs tog sig också namnet Grafström. Denne verkade dock vid Gravendals bruk.) 1816 hade Per Grafström avancerat till spiksmedsmästare och gifte sig samma år med pigan Stina Olofsdotter från Schifshyttan i Norrbärke. Året därpå föddes sonen Per Gustaf.

 

År 1819, tretton år efter att hans mor och syskon hade lämnat Dalarna och flyttat till Västernorrlands län, flyttade Per efter med sin nya familj. De bosatte sig i Tynderö församling, där modern, styvfadern och två av hans syskon bodde sedan tidigare. Familjen Grafström bosatte sig i ett torp i Skäggsta, där Per försörjde sig och sin familj under två år såsom dräng och torpare. I Tynderö föddes sonen Lars Olof. Två år senare gick flytten till grannförsamlingen Hässjö och Åvike bruk där Per först fick jobb som kolardräng, och så småningom återupptog han sitt gamla yrke som smed.

 

Nu gick något snett och under de följande åren figurerar familjen Grafström flitigt i olika brottsmål i Medelpad och Ångermanland. De för ett kringflackande liv i regionen kantat av stölder, rättegångar och fängelsestraff:

 

 

1830 avlider Pers mor Katarina Warg i en ålder av 61 år. I ett försök att få ordning i sitt liv ansöker familjen om att få flytta tillbaka till Norrbärke i Dalarna där Pers svärmor fortfarande lever. Per tror sig kunna få arbete och den 28 mars 1833 går flytten tillbaka till Dalarna, nu med sju minderåriga barn. Huruvida de kom fram till Dalarna eller inte framgår inte i kyrkböckerna, men ett par år senare dyker de upp i Västernorrlands fångrullor igen.

 

 

Under alla dessa år var familjen Grafström skrivna vid Åvike bruk i Hässjö församling, Medelpad. De vistades dock mycket sällan i sin ”hemförsamling” utan förde ett kringlackande, passlöst och kriminellt liv i framför allt Ångermanland. Till och med efter sin död gäckade Per Grafström de stackars prästerna som skulle ansvara för folkbokföringen. Den 12 april 1861 valde prästen i Hässjö till slut att skriva en flyttattest till Alnö församling där Per och hustrun Stina då hade vistats under flera år. Tre veckor senare kom svaret från Alnö; ”Flytten kom för sent. Per Grafström har varit död i nästan tre månader.” Församlingsprästen hade därför inget annat val än att skriva in Per Grafström i kyrkböckerna ännu en gång:

 

 

Utflyttningslängd Hässjö:

1861-04-12 Bruksarbet. Pehr Grafström och Hustru flyttar från Åvike Bruk till Ahlnön.

 

Hässjö Död- och begravningsbok:

1861 Febr 3 dog och Febr 10 begrofs f d Bruksarbetaren wid Åvike Bruk Pehr Grafström. 68 år 3 mån 25 dagar. Gift.

Död och begrafven i Ahlnön enl betyg af 1861-02-14, som ankom 30 april.

 

                                                                

Tyvärr brann de flesta rättegångshandlingar vid branden i Sundsvall 1888, men åtminstone ett rättegångsprotokoll från Sollefteå urtima ting finns bevarat, tillsammans med bl.a. fångrullar från Härnösands landsfängelse, Medelpads kronohäkte och Malmös centralfängelse.

 

 

Ur Sollefteå Urtima ting 1822-39:

 

Bilaga till tingsprotokollet:

”Ödmjukaste rapport

Som drängen Olof Pehrsson i Långsele by samt f d Båtsmannen Talja och förre smeden Per Grafström i går vid min resa på väga syn funnos med lämmar bundna hos Hans Larsson i Hamre, och de 2ne förstnämnde rymd från Långsele Kyrkoarbete den 29de sistl Junii, men vid ärtappandet återstäld stulit gods af bemäldte Hans Larsson ett Silfver fickur och 12 Rdr 16 sk, men desse 2ne sagd sig fått detta gods af Grafström och dess hustru, och Grafström jemte hustrun nekar till alt detta, och Hans Larsson har mistat ett skrin hvaruti fans 57 Rdr och berörde Silfver klocka; Altså och som jag tillförne sett Grafström och dess hustru på Åvike Bruk för circa 6 år sedan varit fast för stöld, och hustrun af Hr Inspector O. Murén afstraffadt med husaga, så försändes Grafström jemte hustru och 5 små till Höga Landshöfdinge Embetet jemte de 2ne förstnämnde.

Grafström är äfven misstänkt för 25 Rdr stöld siste mantalsskrifning i Långsele, som äfven Hans Larsson mistade, och är Grafström dessutom lösdrivare och stulit spik vid Kyrkan förledit år samt mjöhl m m i Örbäck.

 

Långsele i Hamre den 3dje Julii 1827                       P Forssberg”

                                          

* * *

 

I tingsprotokollet finns även Per Grafströms egna ord nedtecknade:

”Sedan Länsman Forsberg gifvet tillkänna att den vid Långsele kyrka stulne spiken skulle utgjort ungefär 250 stycken fura spik, och att vid den upgifne stölden i Öhrbäck nästledne sommar hade något mjöl och åtskilligt annat, hwaraf mjölet under Grafströms frånvaro igenfunnits i den af honom begagnade stugubyggning, förklarade Grafström; att han vore född år 1792 vid Fredriksbergs Bruk i Sefsnäs socken och Dalarne där numer afl Fadern Matts Nilsson varit Bruksarbetare; att Grafström varit hemma hos fadren till år 1819 och under den tiden förrättat åtskilligt arbete vid Bruket, men därefter tjent 2ne år såsom dräng i Tynderö socken och Medelpad, därifrån han kommit till Åvike Bruk såsom kohldräng och sedan lemnat detsamma våren 1824 såsom Mästersven, att Grafström sedemera uppehållit sig på åtskillige ställen här i Ångermanland samt stundom varit sysslolös och stundom haft arbete, sednast vid Långsele; att Grafström i början af sommaren 1825 blifvit af Nora HäradsRätt dömd för första resan stöld till fängelse vid vatten och bröd samt uppenbar kyrkoplikt och sedemera undergått såväl fängelsestraffet, som kyrkoplikt; att beträffande de emot Grafström nu angifne stölder, så skulle han ej hafva minsta del uti dem, som Hans Larsson upgifvit och icke eller uti den, som timat i Öhrbäck, samt ej hafva någon kännedom om sättet hvarpå det upgifna mjölet funnits i hans stuga om sådant annars verkligen skett, hwaremot Grafström erkände, att han under arbete i Långsele Kyrka uti Augusti nästledne år 1826 utan inbrott olofligen tillgripit 250 stycken 4 och fem tums furuspik, som ej varit honom i egenskap af arbetare anförtrodde, och hwilka vid anställd undersökning, hos honom tillvaratagits samt sedemera, enligt hvad några i nämnden jämväl hade sig bekant, kommit kyrkans föreståndare tillgodo.”

 

* * *

 

”Sedan Grafström efter flere af Rätten gjorde frågor och föreställningar, förblifvit vid hvad han förut upgifvit och tillika erkänt, att efter det Talja och Olof Persson blifvit gripne, hade han lofvat dem 20 Rdr om de ville tiga med hvad de kände men därmed ej haft någon verklig afsikt, utan endast gjort det för ro skull, och således aldeles ej af något medvetande om sin brottslighet, anhöll om uppskof med målet i afseende på Grafström, såväl till styrkande däraf, att Grafström, emot sitt nu gjorde bestridande, kort efter sistledne mantalsskrivning i Långsele innehaft mera penningar än han lagligen kunnat åtkomma, som ock för att kunna förete den vidare bevisningen emot Grafström, som kunde vara att tillgå, emot hvilket upskof Grafström ej heller hade något att påminna, men beträffande Länsman Forssbergs påstående, att då Hans Larsson, efter hvad denne nu gaf tillkänna, ej misstänkte Talja och Olof Pehrsson, att vara i stölden mera delagtige än de erkänt.”

 

                              

Det finns tyvärr inga fotografier av Per Grafström. Det finns däremot ett signalement på honom ifrån tiden på Malmös centralfängelse:

 

 

Ur Malmö centralfängelses stamrulla:

No 26

Per Grafström intogs å Allmänna arbetsinrättningen den 16 Dec 1837 på 2 års tid. För 2dra resan stöld med 2dra resan inbrott dömd till 2 års fästningsarbete härstädes i följd af Medelpads Bergstings laga utslag den 27 Sept 1837. Född vid Fredriksbergs Bruk i Falu län 1792 har brunt hår, blågrå ögon och ovalt ansikte; är 5 fot 5½ tum hög. Föräldrarna döde. Varit smed vid Åvike Bruk i Hernösands län, är gift och Hustrun med fem barn vistas vid Åvike.

 

                                                                

Källor: Kyrkböcker, domstolsprotokoll, fångrullar och passjournaler.